Satanism eller inte?

Det finns dom som kan förväxla mitt intresse och dom böcker och influenser jag har som satanistiska. Så är icke fallet. Precis som för Crowley som ständigt anklagades för att sysla med svart magi och att vara världens ondaste man är det lätt att ta fel om man inte tittar lite nogare utan dömer utifrån sina egna fördomar.

I dag kan man om man vill prata om två riktningar inom magin den högra och den vänstra handens väg. Jag är själv inte speciellt intresserad över huvudtaget att dela saker i en det ena en det andra. Den ena sägs vandra mot förening med ursprunget medans det andra försöker utvecka sig fri från ursprunget (väldigt förenklat).

Det som många ser som satanism idag och som pryder många death/svartmetall omslag är bara enligt mig en annan form av exoterisk kristendom. Ta bort det kristna och all deras symbolik försvinner. Man riktar in sig på att vara kristet onda. Man fokuserar sig väldigt mycket på gud och jesus för att vara så kallade satanister.

Sen har vi La vey och church of satan. Anton Azandor LaVey  var bara en Crowley wannabe och använde ”satanismen” som ett sätt att sko sig på. Man fokuserar sig mycket på egot och även mycket på att vara antikristna.

Det finns andra satanistiska rörelser som inte har med LaVey att göra och som fanns långt innan honom så som den Neo-Luciferianska kyrkan (fast det är helt fel att kalla dom satanister, dom är dedikerade till Lucifer vilket är en stor skillnad). Andra äldre liknande rörelser är dom så kallade Hellfire klubbarna i england och frankrike på 1800 talet.

Sen har vi den delen som vi i väst kallar för den vänstra handens väg och som inte har något alls med kristendom att göra. Den vänstra handens väg har med en typ av österlänsk tantra att göra nämligen vanachara/agohra tantra. Och hur man får Agohra till att vara en ”vänster väg” som man i väst menar med vänstra vägen är bortom mitt förstånd.

Organisationer vi finner här är bland annat Temple of set och Dragon Rogue. Även om man använder en mörk symbolik har dessa organisationer ett helt annan andligt innehåll enligt mitt tycke. Även om Temple of set har sina rötter i Church of satan så bröt dom sig loss och har utvecklat sig åt ett helt annat och andligare håll.

En annan person som ofta tyvärr felaktigt kopplas samman med satanism är Aleister Crowley. Ofta anklagad att vara svartmagicker och ond av dom som inte orkade eller ville se längre bort än dåtidens skvallerpress.

Än idag kopplar man samman Crowley med satansim men man kan även finna på svenska church of satan’s hemsida insikten att Crowley inte vara satanism och man skriver även detta. Även om han kallade sig det stora odjuret 666 var detta av en helt annan anledning som man kan läsa om i länken om Crowley och Thelema.

Vid mästarens sida finner vi även en annan person som kanske har en mörkare profil nämnligen Kenneth Grant. Även han en mycket misstolkad man som anklagats för att vara ”pure evil” på grund av sitt arbete med avigsidan av livets träd.

Så till den slutliga frågan, är jag en satanist? Nej det är jag verkligen inte. Även om jag föredrar en mörkare symbolism och syslar med andeväsen andra av någon anledning anklagar för att vara mörka är jag inte en satanist. Varför måste man hela tiden dela in saker i olika fack. Och vad beror det maniska behovet att försöka dela upp allt i svar och vitt, ont och gott? Vi är alla olika med olika åsikter och mål. Måste vi vara så trångsynta att vi inte kan acceptera människor för vad dom är och vad dom har för egna mål. För är inte var individ unik? Jag är så trött på alla som försöker vara onda och springer omkring i svart som om dom var något speciellt. På sin höjd är dom infantila. Varför inte försöka leva under devisen ”Do what THOU wilt shall be the whole of the law”. Man använder symbolik som man har noll koll på, man skulle lika gärna springa omrking med ett vanligt kors runt halsen i tro och hopp att nu var man udda och ond.