Det var mycket snack om The wrestler och det är nog Mickey Rourke’s bästa roll någonsin. Orsaken till det är nog att rollen är så passande honom, en föredetta storhet som gått på pumpen och som lever kvar i det förgångna. Det finns många paralleller i Rourkes liv och the ram vilket man spelar på. Man kan verkligen känna att han spelar ut hela sin frustration och för nästan 20 långa år av elände.
Filmen är mycket bra och gripande. Rourke rolltolkning var värd en oscar, synd han inte fick den. Men samtidigt är detta ingen må bra film utan visar livets skitiga och mörka sida. The ram är en skit som glömmer sin dotter och som flyr då verkligheten blir för jobbig. Är snäll mot alla men lyckas inte växa upp. Ensamheten är hans enda sällskap till slut då man inte lyckas hantera livets alla krokiga vägar.
En mycket bra film som berör och som har allt annat än ett hollywoodslut. En talande scen är då Rourke spelar ett tjugo år gammal nintendo 8-bitar spel med grannens son och killen tittar upp och frågar, har du hört talats om Call of duty4?
pylon of the pit 