Om man bortser från lite av dom vanliga kristna flosklerna så är detta en mycket bra skräckfilm. En annan sak som störde mig var i början då ett medium frågade med arga ögon om hon varit i kontakt med någon som sysslar med ”the black arts”. Senare i filmen föreslår samma medium djuroffer. Ingen svartmagiker med självaktning skulle någonsin skada ett djur i sitt andliga utövande. Hur som helst så är det skönt med en riktig skräckfilm efter dom extremt överskattade Saw-filmerna. Stämningen tätnar med att tiden går och det är mycket psykologiskt blandat med rent äckel. Vissa scener ser man att man har verkligen satt sig ned och tänkt ut det mest äckliga man kan tänka sig och sen filmstätta det. Man tävlar med CSI och Bones i äcklighet och vinner med hästlängder. Att slutet sen inte blir som man trodde gör saken bara bättre. Så gillar du hederlig, monsterdemonskräckfilmer så är detta filmen för dig. Den är riktigt bra gjort, en bra historia och bra skådespelare. Evil dead är ett minne blott, som visade sig med eftertankens kranka blekhet inte vara så bra som man minns den.
pylon of the pit 
Håller med dig om att detta var en helt ok skräckfilm av en typ som man inte ofta får se på bio numera. Jag var förmodligen den enda i biosalongen som var så inne i filmen att jag inte räknat ut slutet på förhand (måste dock även tillägga att jag gillade den första Sawfilmen – den får alldeles för mycket kritik!).
Jag har sett den första saw. Visst den kan jag acceptera men alla dessa efterföljare? Det förstår jag mig inte på. Som fredag 13e nummer 99,9 eller nightmare on elmstreet 78,4.