Ibland lyser okunskap och fördomar genom vissa filmer och böcker. Glasdjävulen av Helene Tursten är ett av dessa exempel. Nu har jag bara sett filmen men jag misstänker att den inte skiljer sig speciellt mycket från boken.
Det jag störde mig enormt mycket på var Helenes beskrivning av ”satanisterna”. Jag önskar hon hade gjort lite mer efterforskningar innan hon skrev boken istället för att gå på fördomar och okunskap. Det hon grundar sin bild på är klart och tydligt dom förvirrade och mentalt labila personer som bränner kyrkor och tror sig vara djävulsdyrkare. Personer som figurerade i svart metallmusiken från Norge i början av 90-talet.
Problemet med synsättet som kommer fram i filmen är att man drar alla över en kam utan urskiljning. Med tanke på allt det fruktansvärda som ”kristna” gjort under dom senaste 2000 åren måste dom vara än värre om man använder Helenes synsätt.
Ett exempel är djuroffer. Det finns inga ofentliga grupper i Sverige som gör detta. Men samtidigt har vi ju både judiska och islamiska rituella slakter, det är visst okej. För att inte tala om hur man behandlar dom djur som vi har som föda.
Nej Helene använder billiga tricks och fördomar då hon skrev den här boken. vad skulle hända om hon var lika fördomsfull mot något folkslag eller avbildade muslimer med dom fördomar som finns?
pylon of the pit 
jag håller med om att inslaget med satanister var löjligt och fördomsfullt