Imaginos – Blue Oyster Cult (1988)

Imaginos (1988) är den skiva av Blue Oyster Cult som jag lyssnar mest på och som är en av mina top 10 all time. Många inbitna BÖC fans vill inte kalla detta en BÖC skiva eftersom inte alla medlemmar var med och att det är mer studiemusiker än medlemmarna som spelar. Men jag struntar i detta eftersom det är resultatet man ska se till anser jag.
Med denna skiva har vi en återförening med Sandy Pearlman. Han är idémakaren bakom namnet BÖC och mycket av temat i de tidigare åren har sin källa i Pearlman. Vissa av låtarna från Imaginos finns med i dom första skivorna som kom ut i början av 70talet. Hela idén var att göra en rockopera inspirerad av en av Pearlmans dikter. Men så blev inte fallet. Han hoppade av BÖC 1980 och fortsatte med sitt projekt. En del av skivan spelades in under perioden mellan 80 till 88. Skivan släptes tillslut men då med skivbolagets tvång som ett BÖC album och förkortad version. Det var tänkt från början att täcka 2 skivor. Man kan fråga sig om inte skivbolagets ilvilja funnits vad som hade kommit ut och drömma om hur det skulle låtit.

Låtarna är blandade och följer inte den kronoligska ordningen. Historien handlar om en person som föddes 1804 under namnet Imaginos. Skivan handlar även om en grupp övernaturliga varelser/andar/gudar kallad “Les Invisibles” som dyrkades av grupper i bland annat Haiti och Mexico innan spanjorernas landstigning på 1500talet. Deras influenser åtefinns under årens lopp vid stora kriser så som krig och inbördeskrig.
Tack vare att imaginos föddes under vissa astronomiska omständigheter ger Les Invisibles honom övermänskliga egenskaper att ändra sitt skeende och till viss del se in i framtiden. Efter att Imaginos tagit sig ned till New Orleans 1829 år får han en vision om att han skall bege sig till mexico för att söka efter en artefakt “lost, last and luminous, scored to sky yet never found”. På väg mot Mexico lider Imaginos skeppsbrott och sköljs upp på en strand. Lämnad för att ensam dö på stranden (on a shore where oyster beds seem plush as down) kommer Les Invisibles till honom genom röster och berättar hans ursprung och att de sörjt för hans öden i livet fram till denna punkt. Han får ett val att dö eller uppstiga till gruppen av mänskliga tjänare vid namn Blue Öyster Cult. Han får namnet Desdinova (evigt ljus) då han träder in i kulten.

Under de kommande 63 åren lever han i Europa och med hjälp av sin förmåga att ändra sitt utseende påverka politiska beslut. 1892 bor Desdinova i Cornwall med ett 9 årigt barnbarn (ej säkert hans barnbarn) och får efter många år av ockulta studier nys om att den engelska storhetstiden uppkom samtidigt som den kända mystikern John Dee tillhandahöll sin mystiska spegel (taken from the jungle by crime). Han tar tillfället i akt 1:a augsuti 1892 att återta den resa han startade 1829 till Mexico. Efter Flera månader i Mexicos djungler finner han en oupptäckt mayapyramid. Väl inne i pyramiden finner han en kammare helt i jade och i denna kammare återfinner han Dee’s spegels tvilling kallad “Magma of illusion”.
Han återvänder till Cornwall på årsdagen av sin avresa och barnbarnets tioårsdag. Hon får spegeln i födelsedagspresent. Spegeln samlar damm i 21år på vinden och förgiftar sinnet på europas politiker och ledare till första världskriget bryter ut 1914 (World War I breaks out. A disease with a long incubation) .

Vad som hände sen med spegeln kan vi bara fantisera om ;o)

Förutom att få inspiration från skivan för att skriva detta har jag varit så fräck att jag tagit stora delar från HÄR.

Tittar man efter influenser så har jag under en längre tid lutat åt Kenneth Grant’s ockulta värld. Det är mycket som knyter denna skiva till just Grant’s böcker. Han har skrivit om Les invisibles, han kopplar samman ufon och utomjordiska varelser med vad man kan kalla för demoner och mörka influenser från avigsidan av livets trädet. Jag måste gå in mer i själva texterna för att få mer exempel.

Annonser
Det här inlägget postades i musik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Imaginos – Blue Oyster Cult (1988)

  1. Georg Hendrix skriver:

    Jag tycker det är ”löjligt” när fans är så besatta av ”original band” att de helt bortser från bandets framtida karriär. Personligen tycker jag Blue Öyster Cult, Deep Purple, Black Sabbath, Alice Cooper, Van Halen och Scorpions (samtliga tillhör favoritbanden) m.fl. släppt hur mycket bra som helst efter deras original / mest populära uppsättningar.

    Imaginos är ett av de kanske bästa exempel jag kan tänka på. Efter ”Secret Treaties” bytte bandet inriktning (vilket jag inte klagar på då jag anser Agents of Fortune vara ett av de bästa ”pop/rock”-albumen som gjorts), men Imaginos känns NÄSTAN som vad som skulle komma efter Secret Treaties om de fortsatt i den inriktning. Grrreat !

    Jag har svårt att ranka album när de är så olika som de flesta av Blue Öyster Cults album är.. Men Imaginos hamnar högt upp. Det är synd att Imaginos blev bandets sista skiva innan ”comebacken” med Heaven Forbid. Med mer kommersiellt ljus och mer marknadsföring hade detta album kunnat bli en riktig klassisker (istället för något endast diehard-fans hört).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s