Förra året gick det en mycket bra serie som hette Spartacus: blod and sand.
Nu så är uppföljaren kommit eller snarare en prolog till Spartacus eftersom det handlar om huset Batiatus och sonen som tar över gadiatorskolan.
Den som såg Spartacus känner genast igen personer och våldet. Men man har vridit upp det sista ett par varv.
Tyckte man att det var mycket våld i första serien är det inget med detta. Huvuden flyger, fler halsar skärs av i närbild så blodet sprutar att jag tappar räkningen. Man knullar som djur och brösten guppar värre än på en finlandsfärja och så är vart annat ord ett könsord.
Det är bra och spännande det tycker jag absolut men jag kan inte hjälpa tycka att historien ibland dränks av blod, våld, kuk, fitta och knulla.
pylon of the pit 
det blev lite väl snaskigt