49% mother fucker 51% son of a bitch.
Den här dokumentären följer Lemmy under en period i bland annat hans hem i Los Angeles. Man sitter ned i hans överbelamrade hem av saker och pratar om hans liv och om hans son bland annat som även han finns med i dokumentären till och ifrån.
Man märker vilken ikon han var eftersom alla vill träffa honom, spela med honom och Lemmy bjöd på sig hela tiden till alla som var ärliga.
Man får även se bilder och filmklipp från 60 och 70-talet och de band han var med då.
Den bild av Lemmy som kommer fram är ingen diva eller skitstövel utan en jävligt rak och ärlig människa som levde sitt liv och sket fullständigt i vad andra tyckte om honom och hans liv. Man får se en person som bjöd på sig hela tiden och som brydde sig om sina fans.
Något jag inte visste var att han var en riktig gamer, dataspel och spel på telefonen. Men hans favoritsysselsättning var att sitta vid barkanten på The Rainbow bar and grill med en Jack Daniels och cola spelandes en spelmaskin i flera timmar.
Lemmy var inte guds bästa barn men han var den han var och han ljög inte om det. Det är svårt att inte tycka om honom efter detta.
pylon of the pit 